Var i bibeln står det, att det är fel eller synd att onanera?
Eller står det överhuvudtaget. Kanske det bara är en tålkning som ”den sura, stränga, arga gubben, med bakåt slickat hår” fick fram ur nåt visst ställe i bibeln, då han levde för flera hundra år sedan och kyrkan ännu tyckte att sexualitet var nåt smutsigt. (inte för att vi gjort så mycket framsteg med det ännu häller, men kanske vi kommit lite längre med den frågan en på ”arga gubbens” tid.
jag förstår inte riktigt…
Jag har hört en massa ”inte onanera – predikningar”, men aldrig (tror jag) en förklarning att varför inte.
Här imellan vill jag fråga om vi alla tillattbörjamed är av samma åsikt… Att människan är en sexuell varelse, eller kanske en sexuell skapelse, Tsss. Vi tänker på sex, vi längtar efter sexuell tillfredsstellese, åtminståne tidvis. Jag tror att vi alla har blivit atraherade av någon speciell person, tanke eller doft, eller ljud, elle blabla bla… Vare sig man är härligt frälst, muslim, ateist, djur aktivist, pastor, lärare, stjärnskådare, herde, profs simmare, biblotekarie, buddist, Finländare, Thailändare, Svensk, tjock, smal, mörk, jus, eller annars bara tillhör kyrkan eller en församlingen. Vi är sexuella typer helt enkelt. Visst?!?
Okej. Så nu lär vi i församlingarna, att inte onanera, inte ha sex utanför äktenskap (vilket jag alltså inte tänker överhuvudtaget skriva om, nu här, sen någon annan gång. Jag talar alltså bara om onani nu.) inte ens känna nåt sexuellt. För de är synd. (ni som är lite visare, och vet mer får gärna rätta mig här)
Vi får alltså regler för nåt, vi själva, i själva verket knappt kan styra. Vi får regler, men inga alternativ. Här är de jag tycker är knäppt. INGA ALTERNATIV!!! Deär ju helt ofattbart.
Precis varenda person som någonsin haft med barn att göra, vet att man inte till ett barn bara skriker NEJ, när det gör nåt bet inte får. Skriker man bara NEJ, kommer barnet att göra samma sak om och om igen. När barnet alltså gör nåt som inte är tilllåtet, säger man neej och senförklararman,varförintebarnetfårgöraså. ”Neej Olle! Dra inte i spegeln, den kan falla ner på dig och gå sönder!” ”Neej Lisa! Slå inte lillasyster, det gör ont på henne och en dag växer hon och slår tillbax och då gör det dessutom ont på dig”
Ni gettar!?!
Nå, vad kan alternativen vara?
Jag anser, för det första, att kan man tillrättavisa fålk för onani, så skall man också kunna tala öppet om sex, vad onani är, vad det gör för skada, om det gör någon skada. Man behöver alltså, kunna tala på en personlig nivå, en mänsklig nivå.
Sen, man kan kanske föra fram det på ett annat sätt. (jag har bara hör predikanter säga bla, bla bla inte onanera bla bla.. (huh, då var det sagt..) Och bara som snabbast nämna dessa problem, kanske i slutet på en predika, just före förbönen, så man kan komma fram och få förlåtelse och förbön för sin synd.) Varför just så? Varför så hårt och grymma förbud? Vad gör det här till ungdomar som får höra det? Ungdomar som alldeles säkert alla vid nåt skäde av sitt liv har problem (om vi nu vill kalla det så) med just detta? Det är ju fysiskt omöjligt i tånnåren att INTE ha sådana problem. Kroppen förändras, inte bara på utsidan utan även på insidan. Hormoner åker bergodalbana upp och ner. Överproduceras och under, fören allt hittar sin rätta plats. Varför är det då synd? Har inte ungdomar tillräckligt annat att oroa sig för? Skall de ännu måsta känna skam för att deras hårmon producering sätter igång? Inte är det synd att ha facet fullt med finnar, och inte är det synd att få mens… (Åtminståne senast jag checkade…)
Kan man då inte, utan att direkt smälla ärendet i nyllet på fålk, förklara konsekvenserna med onani? Kan man inte förklara ärendet och på så sätt låta fålk tänka själva och då med eget huvud komma fram till att det inte är en sak man själv vill utsätta sig för?
Om man strängt säger: INTE ONANERA, FY SYND!!! Och Pia får höra att hon syndar alldeles förskräckligt, och Jontte vet att han bara inte klarar av att sluta, kommer det att föra dem bort från församlingarna, bort från Gud. Skammen, som de inte kan /vill ta tag i. ”Usch vad hämsk jag är! Jag måste vara kånstig, då jag är så kåt hela tiden. Och ingen annan, ingen annan kan vara så häsk och syndig som jag. Ingen okring mig reagerar, pastorn har säkert aldrig haft så fruktansvärda problem som jag, han skulle häller inte förstå mig om jag bad om hjälp. Bäst att bara sticka, jag har redan misslyckats. (och här kommer också in det här med sex utanför äktenskap… Har de ungdomar som inte kunnat stå emot, någon plats i församlingen? Finns det förståelse? Finns det någon att tala med?).
Är det så här vi vill ha det?
Jag skulle ha så mycket frågor och tankar kring det här. Men jag måste ju sätta punkt någonstans. Ingen orkar ju läsa så här långa blogpostar. (kanske jag borde skriva ”onani boken” 
Men… Är det alltså synd att onanera?
I så fall, VARFÖR?
Och hur vill vi ta tag i saker och ting? Dags att börja snacka!?!
Kommentera gärna, annars kommer mina tankar och funderingar ingen vart…
Kram! 
Andra bloggar om: bibeln, kristendom, sex
10 svar so far ↓
Mathias // april 27, 2007 vid 12:33 e m
Jag tror att en sak som man kan påpeka när det talas om onani är att Jesus i sin undervisning sa att om man tänker på att ha sex med någon, så är det typ likvärdigt med att faktiskt ha haft sex med någon. Han drar en ganska skarp gräns mellan vad som är ok och vad som inte är det. Och vid onani tänkerm na väl lätt på någon, tror jag =)
är det då någon som man inte är gift med, så blir det lite problematiskt med hur man ska förhålla sig till Jesus ord. Ungdomar är ju inte så ofta gifta redan när puberteten sätter igång, haha! Tur det.
Jag tycker nog i princip också att undervisningen om det här borde vara tydligare, och framför allt att det borde pratas om det mera och öppnare. Tex. på cellgrupper och små samlingar, och då med grupper med bara flickor eller bara pojkar i.
Någon annan som har åsikter?
Andreas // april 29, 2007 vid 12:05 f m
Jag vet inte om jag kan säga att det är fel eller synd att onanera, men det som jag kan säga är att det är en mycket självisk form av sex – något som vi lätt inte ens tänker eller reagerar på därför att det är OK och t o m påbjudet att vara självisk. Vi tutas hela tiden i oss att vi skall tänka på oss själva på ett eller annat sätt … antingen skall vi på kylpyläloma eller köpa någon grej eller sen något annat. Förlåt alla kvinnor, men jag tror att ni blivit speciellt utsatta för denna typ av reklam och resultatet ser vi i att allt färre kvinnor bryr sig om sina barn – på riktigt, sådär med värme och kärlek och uppoffring (redan det att man kan använda ett ord som uppoffring i fråga om att ta hand om sin familj visar att något är snedvridet), att man liksom ger sitt liv för sina barn då t ex. Man får inte ens säga idag att man skall göra det! Nej, man skall tänka på sin karriär och sitt eget sociala liv o s v. Samma gäller nog för männen också. Så är vi utseendefixerade och fruktansvärt själviska på alla möjliga sätt och vis: det viktigaste är hur vi uppfattas av andra människor, inte att vi ser dem, uppskattar dem, är öppna och äkta o s v o s v.
Vår sexualitet är ju ett av de mest intima områdena i vår personlighet och jag tror att då vi börjar bete oss på ett självfixerat sätt i fråga om det så påverkas även andra områden av vår personlighet. Vi blir mer självtillräckliga och själviska. Allt börjar alltmer att kretsa kring oss och våra behov och begär – och reultatet av detta är djup otillfredsställelse! För våra begär är outsläckliga.
Som sagt så kan jag inte på något sätt påvisa att onani skulle vara synd eftersom det inte nämns i Bibeln, men jag tror helt enkelt att det inte är bra för oss att syssla för mycket med sådant – men då måste vi också inkludera alla andra aktiviteter som är självfixerade och lyfter jaget i centrum. Och dem finns det massor av i vårt äckliga självfixerade samhälle. Usch!
Amen.
sokkles // april 30, 2007 vid 10:20 e m
Hm. Jag kan inte riktigt hålla med om att det skulle handla om självfixering. Människan är en sexuell varelse, attraktion kan bli åtrå, åtrå kan vara sexuell längtan, sexuell längtan till en person kan bli ett behov efter tillfredsställelse och så… låter som något som hela tiden involverar två människor, fysiskt och/eller psykiskt.
…men detta var bara en tankeström som jag fick grepp om efter att ha läst igenom posten och kommetarerna. För att säga något mera koncist och kort, så:
Jo! Rätt och riktigt! Att bara svinga ordets piska och säga FY! SYND! leder ingen vart. Människan är sexuell, men sexualiteten kan komma att överskugga resten av personen. Onani är naturligt, men onanin kan komma att överskugga det sexuella. Tanken på att man syndar kan överskugga allt, den med, och leda till värre synd. Mera öppenhet och mindre dom, det är rätta vägen.
Tess // maj 1, 2007 vid 6:20 e m
Jag tycker seriöst det här var skit bra!
Det är ju defintivt ingen synd enligt mig
Jag håller med dig hihi
Kram
Someone // maj 2, 2007 vid 11:30 f m
Jag har försökt hålla en öppen dialog med mina två döttrar om onani. Och tydliggjort redan i tidig ålder att det är helt okej att lära känna sin kropp och få ut sina lustar och sexuella nyfikenhet. Genom att ha en öppen dialog har vi fått väldigt nära kontakt och jag har hela tiden tagit del av deras resa mot sexualiten. Båda döttrarna har kommit till mig då de funderade på att bli av med oskulden och vi pratade igenom det. Fick veta vilken dag de skulle göra det och sedan satt vi ner någon dag efter och pratade igenom det. Jag har försökt vara saklig och inte påverka dem på något sätt men däremot har jag varit tydlig på att första steget mot sex är att lära känna sig själv genom onani. Och jag är glad att de anamade det för jag tror de fick en bättre start på sitt sexliv då de visste vad som var skönt och kunde berätta det och ställa krav.
Så helt enkelt onanera mera och våga ta diskussionen med era barn. Kan kännas pinsamt men det är värt att ta del av deras resa istället för att man ska gå och vara orolig att de har sex på felaktiga grunder.
rosacarina // maj 4, 2007 vid 6:33 e m
Tack till er alla för era kommentarer.
Jag önskade förståss att jag skulle ha fått massa flera, olika komentarer.
Jag tror att den här posten ställde till med konflikter i mångas huvuden, hade önskat få höra mera tankar.
Kanske jag får det ännu!?!
Men tack , tack…
Vet nog endå inte vad jag skall ha för motivering till att man inte får onanera, ganska svårt att stå bakom nåt man inte vet orsaken till.
Bibelverser är hjärtligt välkomna.
Caro // september 1, 2007 vid 12:18 f m
Hejsan RosaCarina! Kollade runt här på din väldigt trevliga och alltid lika uppdaterade blogg. Såg att denna post låg bland de mest lästa. Efter att ha läst den surfade jag in på http://www.credo.nu/resurser/faqtro/ som är en superbra kristen sida där vem som helst får skicka in vilka frågor som helst och få svar utifrån ett bibliskt perspektiv. Torkel Lindahl gav ett väldigt bra svar angående om det är fel att onanera. Han skriver såhär:
Med onani (eller masturbation) menar vi att någon stimulerar och tillfredsställer sig själv sexuellt. Detta finns överhuvud taget inte nämnt i Bibeln, så något direkt svar på frågan om det är fel får vi inte därifrån.
(Ordet ”onani” kommer av en man, Onan, som nämns i 1 Mos 38:4-10. Han gifte sig med sin barnlöse brors änka, och då skulle enligt den dåtida lagens krav det första barnet räknas som hans brors barn. På detta sätt skulle brodern få en arvinge. Onan ville inte få ett sånt barn och tillämpade den preventivmetod som kallas avbrutet samlag. Det har alltså inget med onani i vår mening att göra.)
Men indirekt kan vi kanske ändå säga något om det:
1. Om Gud hade ansett att onani är en svår synd så hade det antagligen funnits ett uttryckligt förbud i Bibeln.
2. Vår sexualdrift är skapad av Gud och därför något mycket gott. Den behöver vi aldrig skämmas över. Tvärtom, vi ska vara stolta över den och lära oss att bruka den i enlighet med Guds tankar.
3. Berättelsen om Adam och Eva i 1 Mos 2 och poesin i Höga Visan visar att Gud skapade den sexuella lusten för att göra gemenskapen mellan en man och en kvinna rikare, roligare, tätare. Onani är en form för sexuell njutning som inte leder till närmare gemenskap. Därför bör man kanske vara återhållsam med onani. Guds gåvor ska vi i första hand använda för de syften Gud tänkt.
4. Var och en som hållit på mycket med onani vet att det kan bli en vana som är mycket svår att bryta. Det är i sig en anledning att avstå. Paulus säger i 1 Kor 6:12 att ”Allt är tillåtet för mig – men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet för mig – men ingenting får ta makten över mig.”
5. När onani blir en sådan ”hård” vana är det lätt hänt att den för med sig allehanda sexuella fantasier. Man tänker på sexuellt attraktiva människor man känner, dagdrömmer om erotiska situationer etc. Den typen av tankar bör absolut inte uppmuntras, eftersom de bilder man då gör av andra människor och av sina relationer till dem är falska bilder. Jesus ord om att äktenskapsbrott inte bara är den yttre handlingen utan också det inre begäret (Matt 5:28) är ett varningsord att ta på allvar. Så även Paulus ord om att ”var och en skall lära sig att hålla sin kropp i helgd och ära, inte utlämna den åt lidelser och begär som hedningarna” (1 Thess 4:4-5).
6. När Jesus korsfästes var han antagligen naken (en romersk sed som inte återges korrekt på kyrkliga bilder). Hans könsorgan blottades – och det var en del av den förnedring han utsattes för, en del av hans lidande för oss. Han dog också för alla de synder som vår sexualitet lurar oss in i – och som vi inte vill ska blottas.
Slutsats alltså:
* Onani är i sig ingen synd som Gud fördömer.
* Onani leder lätt till tankar och fantasier som kan vara syndiga.
* Även de synderna vill Gud förlåta, och förlåta, och förlåta, och förlåta….
rosacarina // september 6, 2007 vid 1:41 e m
Tusen tack Caro!
Tack att du tog tid att fundera med mig (och säkert andra också) på den här frågan.
Jag önskar innerligt, att många många läser ditt svar. Att det kommer att predikas på ett mer naturligt sett… Eller nej.. Jag önskar, att det inte att det skall predikar… Jag önskar att det skall diskuteras!
Jag HOPPAS at olika ansvarsbärare och pastorer, mammor och pappor, präster och prostinnor läst detta och kanske har lättare att kunna ta det på tal efter alla frågor och svar.
(till sist vill jag påpeka, att alla som deltagit i denna diskusion är över 20 år… Och att de flästa varit försammlingars ansvarsbärare. dessutom innom ungdomsarbete. Och att om vi, vi 20+ har såhär många frågor, och olika svar… Vad skall det inte då röra sig i en 15 årings huvud!?!)
Tack till er alla!
Sara // januari 5, 2008 vid 9:40 e m
Jag har nyligen seriöst börjat fundera på just det ditt inlägg handlar om och sökte på google, ”predikan, onani, fel” och fick upp din blogg. (Därför kommer min kommentar så långt efter du skrivit ditt inlägg). Om jag förstår det rätt så är du kristen och kyrkobesökare, det är jag med. SÅ först o främst vill jag säga att du är modig som tar upp ämnet så här. Ordet onani har tagits ur historien om Onan, som du kan läsa om i bibeln, 1 Mos 38. Det står faktiskt inte att Onan tillfredställde sig själv på nåt vis utan vägrade ge sin bror avkomma som hans far hade sagt till honom utan lät då sin utsöndring spilla brevid när han låg med sin brors hustru (brodern var död). Jag förstår det som att Gud då dödade Onan för att han vägrade ge brodern avkomma (en gammal sed antar jag) och inte för att han lät sperman hamna på jorden och det handlar definitivt inte om att tillfredsställa sig själv. Om vi tror på att Gud skapat oss och vår kropp och men sexuella begär, de kan vi inte förneka, så varför skulle han mena att det är syndigt. Nog för att onani knappt behövs när man har en sexpartner men att påstå att det skulle vara själviskt som tidigare kommentar ansåg tycker jag är konstigt. Gör vi egentligen någonting som inte är självsikt på något sätt? Jaja, det är helt annan diskussion.
Sex före äktenskapet har jag också prövat det jag blivit intutad med i kyrkan alla år. Om jag är tillsammans med någon som jag vill dela med liv med, skulle det så vara synd att ha sex med honom? Jag är itne så säker på det längre. Bibeln är ju dock klar med att vi ska hålla oss till en och att otrohet är synd.
Något ännu viktigare du tar upp är huruvida de som lever lite utanför de tradionella stram tyglarna gällande sex o onani är välkomna i kyrkan eller ej? Jag tror inte jag i dagsläget skulle våga ta upp att jag är så pass liberal. Jag är rädd att de skulle ta avstånd från mig, o inte låta mig delta som lovsångare och så längre. Skrämmande tanke.
När våra kristna regler låser in oss så att vi inte kan ta emot o acceptera människor som inte lever lika strikt då är vi way-off. ÄLska människor in i himlen. Jesus umgicks med de som sågs som syndare.
Tack för ett superinlägg. Maila mig gärna med ett svar o dina tankar.
N-Jon Ellenderzén // september 20, 2008 vid 7:35 e m
Onani, onani …. sedan jag blev en kristen 1979 har onani fått alt fór mycket plats därför att Bibeln inte säger något als om onani.
Självrättfärdiga kristna kom på att använda Onan som föredöme då hans säd gick i jorden, men det har intet med masturbation att göra.
Det ända bibelordet som passar här måste vara: All är mig tillåtet, men inte alt är bra för mig!!!
Var det OK för dåtidens kristna får det väl räcka för nutidens kristna!!!
(Ni får ursäkta mitt svenska, men det är 30 år sedan jag lämnade Sverige.)
I alla fall är nåden större än att onanera och det får vi vara glada för.
Att spekulera om alla möjliga saker som tx ”fantasiens synd” och ”själviskhet” hör inte hemma här. Deg går inte att plocka sådant ut och börja söka efter om det inte passar in någonstans. Vi kristna är jo själviska av natur, så det är inte något vi blir, det är något vi är! Så håll er till skriften: Allt är mig tillåtet, men inte allt är bra för mig!
Det går att fråga den Helige Ande! Är dit samvete marterat efteråt, då gå till Herren och be om att förlåta dig och sedan får du resa dig och gå vidare.
Om du inte känner onani är OK, då bör du sluta för att om du tvekar och gör det ändå, då är det visserligen synd.
God Bless You All