RosaCarina i förorten

ICE – in case of emergency

augusti 24, 2007 · 3 kommentarer

Jag funderar ofta på saker som man inte får tala högt om. Jag funderar ofta på vem som skulle dyka upp på min begravning och vem som skulle hålla tal efter att jag har hoppat ner från ett tak. Jag funderar på om jag skulle överleva om min man skulle dö. Jag funderar på om jag skulle vilja överleva om mina barn skulle dö. Jag funderar även ibland på om mina underkläder är passande… tänk om jag just idag blir överkörd och hamnar på sjukhus där dom är tvungna att klippa upp alla mina kläder för att ge mig elstötar. Hur ser det då ut i kirurgens ögon när jag har ett par mommo-sloggin på mig? Eller om jag var tvungen att springa ut mitt i natten, mitt i sömnen, ur min brinnande lägenhet och jag bara har ett par spets-stringtrosor på mig. Hur reagerar grannen i rullstolen av att se min bleka bak? Det här är bara några saker som återkommer i mina tankar om och om igen.

Om min man är mer än sju minuter försenad hoppar alla dom där horrortankarna upp. Jag börjar planera hans begravning, planera hur jag ska klara vardagen med barnen utan honom. Likaså tänker jag på att om jag blir krossad mellan en långtradare och ett träd, hur ska då den som hittar mig veta vart de ska ringa?

Vem kommer dom att kontakta? Vem kommer att vara den första som står där vid min sida? De här tankarna snurrade också i huvudet på en man som försökte hitta numret till en anhörig i en skadad människas mobiltelefon, men det fanns alltför många numror att välja mellan. Efter det har han med hjälp av internet fått fram ett system som småningom sprider sig över hela världen. Och jag och mina tankar ska också hjälpa till.

ICE – In Case of Emergency

  1. Ta din telefon.
  2. Skapa en ny kontakt.
  3. Kalla den för ICE.
  4. Skriv dit det nummer som du vill att andra ska ringa om något händer dig (kom ihåg landskoden, du kan ju trots allt vara i Thailand och hamna i en mopedolycka)
  5. Om du vill kan du också lägga in fler nummer. Namnge dem i så fall så här: ICE1 +358xxxxxxxxx, ICE2 +358xxxxxxxxx.

På det här viset vet jag vem jag ska ringa när jag hittat dig på stranden efter att du kapsejsat med din optimistjolle. Var vänlig och hjälp mina tankar att lugna sig genom att informera andra om det här. Så kanske den som hittar mig också hittar fram till min gubbe.

Andra bloggar om: , , , , ,

Kategorier: Uncategorized

3 svar so far ↓

Kommentera