Femårings funderingar

- Om man vill åka på en båttur på vintern eller våren, måste man fara till Sverige på en STOOOOOOR båt, större än människor.

- Om man är sen, är det svårt att hinna.

- Till egen båt är det inte svårt att hinna. Den är där och väntar.

- Kan en båt söndra en sten?

Benjamin, 5 år.

Andra bloggar om: Barn, Citat, Familj

Dagboken

Barn på bastukväll

Finns det nåt snuskigare än husets bastu i förorten?

…Antagligen, men den här bastun kommer nog högt upp på snuskighetsskalan. Men de var kul. Hah!

Jag har ganska nyligen kommit fram till, att ända sättet för småbarns föräldrar/familjer att överleva är genom att ha rytmer, rutiner. (Bra att märka efter 5 år av ”hållapåattdöavkaos”-syndrom… Att skaffa rutiner alltså.)

Så nu skaffar vi oss rutiner och därmed bastutur i husets bastu. Fredagar klockan 16-17. Jag har varit och köpt badrockar till hela familjen (utom till pappan, för… jag vet inte varför… föör, äh, pappor får göra sånt själv, eller int vet jag, men pappa blev utan!) Jag har kacklat som en hönsmor och betett mig som om vi skall till Södern. Packa väskan, köpa dricka, förbereda barnen… Jag var faktiskt riktigt nervis. Varför?!?

Jo, för dottern är allmänt totalt galet vild och skulle antagligen grilla sin älsklingshund på bastulaven om hon fick och sonen är dödsrädd för bastun.

…jo, han är det faktist, det är typ värsta fobin. Han har varit rädd för bastun hela sitt liv.

Så hur gick det?

Jooo, jag var typ 7 minuter i bastun. 10 min gick till att hoppa upp och ner mellan bastun och tvättrummet och hämta och föra och fixa och vattna och handduk och rumpduk och kastvatten, nej kastvatten dottern ut, sonen ut, dottern in sonen skrek…. 30 min gick till att tvätta stor, tvätta liten, nej rym inte, vänta här, inte springa, akta halt plask-PANG! UÄÄÄÄ!!! ojojojoj, hämta tutta, tvätta flicka ajajajaj, inte springa SLUTAHOPPAAA!!!! 5 min gick till väntajagskullebaraviljatvättahåretkanskelitetvålunderarmarna.

Sen kom vi upp och åt pizza och glass.

Hoppas det någon gång ännu blir en rutin för oss, för avslappnande är det inte på nåt vis.

Att shoppa med dottern

Dottern fyller två nästa månad, och igår var vi och övade oss på livet som kvinna. Vi for och shoppa. Till min stora förvåning satt shoppandet redan i ryggmärgen på henne. Hennes femåriga storebror skulle inte ens med stor prestation kunna uppnå en lika duktig shoppingsförmåga. Lillan fick sitta i vagnen och därifrån gav hon order som en general över vilka varor som var absolut livsviktiga att få, bl.a en silverfärgad tvålkopp, ett par rosa tossor med katter på, skor-åt-pappa, skor-åt-bror, skor-åt-mamma, SKOOOOOR. På listan fanns även ett och annat hårband, några barn-DVD:n (haa! fåå! titta, titta! måst haaaa!). Om hon inte fick det hon ville kastades tutten abrupt på golvet, följt av ett illskrik och sedan en busig grimas. Hon var en av köpcentrets duktigaste kunder, och alla kassatanter blev smickrade av hennes flirtar.

Andra bloggar om: Barn, Familj, Shoppa, Shopping, Skor

Ping-Pang

Eeeett, tvååå, treee, fyyyra…. TIIIEEEE!!!!NUKOMMEEERJAAAAG!!!!

Pang-pang-pang! PANG-PANG-PAAANG!!!

”Ääähihihi” (GOORM) JAASEEERDEEEJ. PAAAANG!!!

Leksakspistolerna smäller i olika toner, jag kan urskilja 3 olika. Alla dörra smäller i tur och årdning PANG, kvittrande, kluckande skratt balandat med ivriga gormande SKRIK springer fram och tillbax i hela våningen. Glädjeropen varvas men några sekunders t y s t n a d e r nu och då. …Dåm gömmer sig.… Det ligger tjockt med iver i luften, stämningen laddas upp och tystnaden känns som påtaglig en bråkdels sekund innan… ”DÄÄÄR! JAG TOOG DIIG PANG! ” Och alla brister ut i högjudt asgormande garv.

Det är lördag morgon och vi är hemma med familjen.

Tröttare än trött

Föräldrarna är trötta. Trött, är man när man är föralder, hör till.
Föräldrar tröttare än normalt nu. Föräldrarna trötta samtidigt. Det är nytt.
Föräldrarna plågas, dåligt samvete.
DÅLIG FÖRÄLDER. FY!
Barnen vill bara vara barn. Barn är barnsliga.
Föräldrar älskar, Barnen älskar. Allt blir bara tyngre då.
Varför älska mig, jag är en dålig.
IS INTE ÄLSKA MIG NÄR JAG ÄR DÅLIG, VAR INTE SÅ BARNSLIG!
Trött – tar all energi, resten går till arg på sig själv, dålig… Varför inte till älska hälldre.

Föräldrar kommer inte ur säng på morgon. Dagis väntar. föräldrar orkar inte. föräldrar trött.
Sonen tar dottern:
- Byta blöjja, säger son till dotter.
Sonen tänder lamppa, hittar knapp på systers nattdräkt.
Föräldrar kommer inte upp…
Storebror öppnar knapp på nattdräkt.
”Rrrriitch” Blöjja borta från syster.
”mycke kisi” säger son, rullar blöjja, slänger bort.
Föräldrar trött, försöker upp, DÅLIG!
”Nu gå potta” säger son. syster kissar pottan. ”DUKTIG SYSTER” säger son. Tar potta – kisi, slänger kisi toa. Allt förbi…

Förälder tvingar steget upp. Tvättar kisi.

Tack son, duktig.

förälder för barn, försenade, igen…

Dålig förälder, Trött.
En tår.

Mammans egna 50e

Här om dan fick kvinnan femti euro av sin vän. Hennes vän sade att;
”Ta nu den här och gör eller köp nåt till dig själv”.
Hon blev jätte glad och tacksam. Kvinnan rusade direkt i väg till ett köpcentrum. Det fanns så mycket hon hade önskat att hon hade, nu gällde det bara (tänkte hon) att fundera ut vad hon verkligen velat ha precis nu.
Kvinnan skummade i lugn och ro omkring i olika affärer, de var skönt att gå omkring och veta (tänkte hon för sig själv) att hon kunde köpa nåt som hon ”impulsfyndade”.
Kvinnan hade två barn, en flicka och en pojke. De skulle snart hämtas från daghemmet.
Hon kom in i en affär som sålde allt mellan himmel och jord. Där såg hon att dynvaren var på rea. Efter att hon grävt en stund hade hon hittat fyra härliga små dynvar, rosa och blåa med dinosaurier på. Gula och gröna med prinsessor och snickare på. De var fina.
Hon plockade dynvaren i korgen och fortsatte skumma runt. Hon hittade: Uppblåsbara ”armpuffar” till dotterns simmhallsbesök, Vackra tygblommor till den nya lägenhetens tambur, 2 par galonhandskar på rea, 2 par arbetshandskar till flytten, En ”rita och räkna”-bok till sonen, och en liten present till maken… Kvinnan började känna en fläkt av ”moralisk baksmälla” Hon köpte så mycket, som egentligen inte behövdes så våldsamt mycket…
Ännu gav samvetet rätt att köpa små krukor att så frön i med barnen, (myllan orkade hon inte bära, så det fick bli till en annan gång)
Disktrasor, En Delux-tvättsvamp som lovade skrubba bort alla fläckar som inget annat tvättmedel kunde tvätta (total bullskitt fick hon dock konstatera någon timme senare.)
Sen gick hon till djuraffären och tittade på en färggrann fisk och ett litet akvarie till fisken, hon ville köpa det till sin son, till den nya lägenheten och hans nya rum. …Pengarna räckte inte.
Hon gick vidare och kom till en affär där de eventuellt kunde sälja såndära pann- eller grottlampor som hon lovat köpa sonen.
De var slut.
Kvinnan blev så utmattad av allt spring i affärerna, så hon satte sig ner i ett café. Hon köppte en STOR kopp kaffe efter många om och men, sörplade i sig kaffet och rusade till matbutiken för att inte komma för sent efter barnen.
På vägen till mataffären, fick kvinnan riktigt illa att vara.
Kaffe..? tänkte hon. Kaffe! Och på cafe´! En stor mugg kostade lika mycket som ett helt paket kaffe. Kaffe!? Hon suckade och köpte varsin laku och sugrörssaft till barnen. Nu kändes det bättre.
Kvinnan konstaterade att idag, då de fanns lite extra pengar skulle hon köpa forell. Hon köpte fisken, citronen, dillen och som punkten på i:et köpte hon ett paket glasspinnar. (Avokadon fick hon lämna vid kassan, så pengarna skulle räcka till.) Sen rusade hon med dåligt samvete för att hon var 15 minuter sen efter barnen, som tur hade hon kvar en resa på busskortet, hon vann på så vis 3 minuter genom att åka buss istället för att gå.

Vad gör en mamma glad?
-Att se sina barn glada.

Är det meningen, eller hör det alltså till mammayrket att alltid bära dåligt samvete över nåt. Att ständig vara orolig och att sakna barnen då det är borta och önska bort dem när de är nära? Kan van liksom nånsin vara nöjd som mamma? Nöjd, stolt och avslappnad. Kan man känna att man gjort ett bra jobb…?

Har föräldrar egna behov, någon längtan eller önskan som inte inkluderar de små liven?

Hmmm…
Kvinnan älskade i varje fall sina små väldigt mycket.

Andra bloggar om: Barn, Familj, Mamma, Shopping, Vardag

En sekund i taget.

Det är lugnande att titta ut genom fönstret.

Jag undrar om alla poeter är deprimerade. Mina tankar låter i mitt huvud som en poets vackra lyrik.

Så fort jag blir deppad, faller solens ljusstrålar på trädets kvistar. Skuggan av betonghuset kastar monstermörker på den fina vinterdagens annars gnistrande mark.

Äh, skit! Nu är jag deppad igen. Klockans tickande ekar i mitt huvud och varje skrynkla på min hand gräver ner sig till ett mörkt dike i min hud. …värsta Shakespeare… Poeter måste vara en stor hop deprimerade människor.

Jag skulle aldrig höra klockans tickande om jag inte var nedstämd.

Jag har en sjukdom. Välkommen till min värld. För en timme sen var jag sprallig och glad. Nu går allt i slowmotion. Nu ser jag solstrålar och hör klockan. Ute är allt normalt. Här inne fortsätter mitt eviga kanalbyte. Jag är maniskt depressiv, tänkte bjuda in er i våra sorters människors liv. Välkommen.

Förlåt melankonin i klangen av min text. Det blir bättre, det blir bättre. Nu här sen där.

Min blogg har stått stilla, för jag har haft det jobbigt, och för jag hatar melankolisk poesi. Jag vill skriva glatt och roligt, men då kan jag bara skriva i perioder. För jag är en periodare. En periodare-självmordare, Hah! Men det går över, vi måste bara vänta ut det. Snart knackar maniskheten på dörren och då blir vi roliga igen. Ni frågade varför det står så stilla… Nu står det inte stilla här mera, nu får ni komma med i min och min familjs riktiga vardag.

Manisk depressivitet, ett tillstånd av allt för mycket känslor. Allt för mycket positivt, eller allt för mycket negativt. Livslångt, med lindrigare och svårare faser.

Det är inte en enpersons sjukdom, det är hela familjens. Välkommen med.

Det blir bättre.

Andra bloggar om: Depression, Familj, Liv, Sjukdom

Hunny, I´m a big girl

hunny,

this is for you…

Babyn har talat

Min babys, min lilla flicka, har idag format sina små smultronröda läppar och sagt sitt första ord.

”GURKA”

Så vackert ord… Gurka.

Nu har gurka fått en helt ny innebörd. Jag har inte tidigare gillat gurka… Men nu gillar jag.
Andra bloggar om: barn, baby, flicka, ord, utväckling, språk

Babyns sjukhusresa

Stora sprutor

Långa nålar

Gröna kläder

Munskydd

Hjärtljud

Lungor

Öron

Blöjor

Mjölk

Vänliga röster

Väntte rum

Hunger

Oro

Taxin

Ambulansser

Operationer?

Svalg

Långa topps

Små tupplurar

Tårar

Skrik

Blod

Ensamhet

Hjälplöshet

Kärlek