Larv puppa fläsk

Jag började söka mig själv häromdan, för jag råkade titta mot spegeln och fick en chock när jag märkte att det inte var jag i spegelbilden.

”Oooh JÄNTTAN” ropade jag som en svordom, medan jag i mitt chocktillstånd tappade balansen och tumlade omkull för att sedan sakta krypa fram mot spegeln igen för att se om det jag såg var sant. Det var sant som FEN! Ingen carina där.

”Carina, cariiiina!” började jag ropa. Jag sökte överallt. ”Cariiinaaaa-CAARIIINAAA!!!”

”Häär, Hääär Hjäääälp! Hjääälp mig!

Jag såg mig omkring, men hittade mig inte. (Till saken hör att efter att barnen fötts (och kilona) har jag hört det där kvävda ropet ibland nu och då, men jag har inte kunna urskilja varifrån det kom.)

”HAAALOOO,, Vaar är Cariinaaaa??????”

Då hörde jag det igen,

”Piiiiiiiiip, piiiiiiip häääär,,,, häääääruuundeeeeer flääääskeeet…. Hjä-hjäääälp! Hjälpmiiig!”

Då insåg jag! Jag är fånge i min egen kropp! (eller någon annans, som det känns) Nu undrar jag bara:

Är det meningen att jag skall bli ihjälklämd och mosad och krossad tills jag dör i mörkret av fläskmassan som bara växer och växer?

…Eller…

Skall jag kläckas fram som sommarens vackraste fjäril…?

Andra bloggar om: Bantning, Tjock

Decembersoppa. Okej?

Nu är det höst. Det blir mörkt i knutarna. Fattar ni? KALLT.

Ja e deppad och totalt okapabel att laga mat. Om det inte är fryspizza. Så nu kan ni prova den här ”decembersoppan” och berätta åt mig om den är bra. För jag orkar inte laga den. Om den inte är god. Tack tack. Kom gärna och diska också.

(244 kcal)/portion

---

Ingredienser (1 portion)

1/2 strimlad purjolök
1/2 skivad gul lök
150 g skivad potatis
30 g rotselleri i små tärningar
1 tsk olivolja
2 1/2 dl grönsaksbuljong
1 krm timjan
1/2 litet lagerblad
Tillbehör:
1/2 dl keso mini
1 krm örtsalt
ev 1 krm flytande saffran

= Lättviktarna
= Glutenfritt
= Vege

= Snabbt & enkelt
= Låglaktos

Så här gör du

Fräs grönsakerna i oljan under omrörning. Tillsätt buljong och kryddor och låt koka ca 20 min. Mixa med stavmixer och smaka av soppan. Servera med en klick keso, kryddad med örtsalt och ev lite saffran samt ev en bit grov baguette.

Andra bloggar om: Depression, Mat, Recept, Soppa, Undersökning

RosaCarina = kändis

”DU! DEJ såg jag i en TIDNING i DAG! månadens bloggare (eller nåt sånt), och förnuftig lät du också. nu är jag nästan släkt med en kändis.” Skrev Ductile till mig i en kommentar på ett av mina tidigare inlägg. Först fattade jag typ inte ett smack av vad hon menade. Då kom gubben in och jag frågade om han förstog denna kommentar. Och det gjorde han.

Gubben uppfriskade mitt minne. Det visade sig att jag för en tid sen blev kontaktad av tidningen MåBra. Och resultatet blev en kort liten juttu om frosseri hamnade i augusti månads nummer. Så nu kan ni braka iväg till butiken och inhandla denna suveräna tidsskrift. (Där får ni även andra goda tips om platta magar och förhöjd sexlust…)

Andra bloggar om: Bantning, Frosseri, Tidning, Må Bra

Magmuskeln

I DAG, när jag var på body balance…
(Härlig gympatimme, annars)

Så, mitt i allt jumppande, fick jag akut kramp i min sidomagmuskel. Det gjorde helt grymt ont!

…Men det var ändå jätte positivt…
…För NU vet jag att jag har en magmuskel

Hahha! (Det var inte bara fläsk där, tsss!)

Andra bloggar om: Body balance, liv, muskelkramp

Tugga dig fin

Jag håller värsta bull och chokladmånstret borta, med att grovt överbruka tuggummits årdinerade dagsdos… Cirka 24 tuggummin i dagen, och ett tuggummi tuggar jag på från 45-60 min. Jag måste ju ta ut tuggummit då jag skall äta sallad, eller någon annan soppa.
Ända problemet är bara att jag har muskel värk i käkarna (hmmm, jag bränner säkert kalorier med mitt tuggande…)
Muskelvärken strålar till öronen (trodde redan att jag hade öroninflamation) och nacken. Det i sin tur leder till migrän.
…Men vad gör man inte för en TAJT röv och skit snygg mage. He he!

Så hör ni grabbar och bryydar, tugga på bara!
Min mamma sade alltid när hon borstade mitt långa hår (med stora knutar och pasta och köttfers sås inne i tovårna,) så jag skräk och bölade som ett stucket svin:

”Vill man vara fin, måste man lida pin”

Då så.

Andra bloggar om: migrän, ordspråk, bantning, tuggummi

Friskluftsförgiftning leder till övervikt!?!

Ute i skärgården blir man hungrig.
Så hungrig att man i regel måste klämma i sig 2 stora portioner pasta, höns och avokado-ananas sallad, 2 STORA mackor med både ost och skinka, 3 skivor bulla, och 5 koppar kaffe med mycket mjölk.
Efter att man sen arbetat halva dagen med att lägga ut bryggor och båtar, och man kommer in till stan, måste man äta på Mc Donalds och förstås dricka kaffe igen.
Och när man en gång släppt tyglarna och ätit hamburgare, så kan man lika bra släppa hela hästen och köpa glass och choklad.
Och kaffe förstås.
Inte för att man som förut, inte kunde hålla sig och bara MÅSTE HA GOOODIS. Utan för att man är SÅ till sig…
Man är så till sig, eftersom man inte våldsamt och brutalt skulle kunna döda någon för sin dagliga sockermängd. Man tror helt enkelt inte att det är sant!
Visst känner man att det skulle kunna vara gott med lite choklad, eller glass (man skulle alltså inte kunna sätta i sig båda två, utan bara ena. Antingen choklad eller glass. …Det är nåt nytt),
men…
Situationen är alltså, att man inte har behov efter socker, men att man inte har nåt emot det häller.
Då blir man förstås så förvånad och förvirrad, att man bara måste prova. Prova på, vad som händer, OM man ändå äter nåt sött…?

Vet ni vad som händer!?!

Jo, kroppen minns: ”SOCKEEER!!!!”
Sen börjar den skrika, härja och bråka. Hjärtat börjar dunka 5 gånger snabbare och den sprattliga kroppen ropar oavbrutet, med gäll röst: ”MEEERA! MEEEEERAAA!”
Och ger man inte mera utan har DISCIPLIN… Så framkallar kroppen konstiga saker, som huvudverk och grejer…
Då säger kroppen: ”GE HIIT NÅÅT SOCKER! Så skall jag få huvudvärken att försvinna!”

Vid det här laget gav jag upp, och åt en massa socker. Och jepp! Som kroppen lovat, så försvann huvudvärken i ett nafs… Tills…
…Sockret var ur kroppen igen, då återvände huvudvärken…

Oj, oj, oj!
Jag tror, att jag fick en chock av för mycket och ren, frisk luft, vilket i sin tur ledde till ätamycketbehov, vilket i sin tur ledde till att ”släppa hästen äta allting behov”, och de i sin tur till ÖVERVIKT!

Åk alltså inte ut till skärgården under en bantningskur. Nu får ni bara planera om hela sommaren… Eller: bli feta!

Andra bloggar om: Viktminskning, undersökning, skärgård, socker, huvudvärk

Jag började fundera här om dan. Och mindes nåt jag läst tidigare, någonstans…

Alla vi som bantar, vi är tjockisar.
Visst,okej!?!
Vi är i en process, en förminskningsprocess. På väg att bli mindre.
Så nu har vi då vårt förflutna: ”Tjockisen”.
Och vi arbetar, mot framtiden: ”Smal, snygg och sexig”.

Visst?!

Så var är vi nu?
I ett mellanstadie? I ”litetjockskallblismalsnartstadie”?
Jag märker att jag glömmer bort att uppskatta mig precis i denna stund. Att jag kollar tillbax på min ”extrema tjockis tid” (kållar tillbax… Helt som om det skulle vara förbi…) och lever för att blicka fram på ”smaltiden”.

Tjejjer (och killar) här kommer det jag läst:

”Om du står med ena benet i det förflutna och andra i framtiden…
Då strilar du ju i nuet.”

Och det är ju lite jobbigt. Tycker jag, man vill ju inte stå i pisset!?!
Så från och med nu, uppskattar jag mig själv i nuet. Jag ser inte ut så som jag önskar, ännu, men jag är fin ändå (vem vet om jag någonsin kommer att göra det, isånafall att jag inte gör det, så skulle det vara synd att ha satt så mycket tid på att vara missnöjd).
Jag kan ju dö i morgon, eller i kväll. Då vill jag inte bli ihågkommen som ”hon som skulle bli mindre”, eller ”honsomsattallsintidpåattbantaochalltidvarhungrigochsur”.Så vill jag inte ha det. Nix! Jag vill njuta av livet.

Andra bloggar om: bantning, viktminskning, liv, tankar